Rysskylan närmar sig med stormsteg

Då var det dags igen...för visst känner vi alla igen detta: att rysskylan drar över vårt land.
I dag har det varit som kallast hittills hos oss, -10 grader kallt. Nu på kvällen är det -5.
Vi får se hur det blir i natt och i morgon.
Har ni tänkt på att Meterologerna på TV4 oftast pratar om Sverige och menar Stockholm. När de gör sina presentationer av vädret så är det främst och mestadels Stockholm de visar och sätter i fokus. Kolla in det nästa gång, rätt kul faktiskt (eller inte). Södra Sverige är allt under Stockholm, det blir inte så noggrant uppdelat som i den regionsindelade presentationen som brukar visas i anslutning till Vädret.

1. Kanske inte min typ av hoj...
2. En 1974 år modell...

    
                                                          

Finaste konstverket...

Skickar med roliga bilder från MC mässan som vi kollade in i helgen. Maken tjatar om hur mycket han längtar till Våren och att få köra sin MC. Och jag...jorå, lite sugen på att åka med där bak blev jag nog efter mässan. Det finns en del "sköna" hojar.

En söndag, inte som alla andra

Jag sjöng i kyrkan i går söndag. Det gick bra och det var uppskattat. Kul att det blev av. Kanske blir det fler gånger. Förrutom 2 gamla goda lovsånger så sjöng jag "Du är den ende" för första gången offentligt vilket blev riktigt bra. Visan är skriven av Bo Setterlind, som jag inte har vetat så mycket om men som jag fick upp ögonen för häromveckan då en kollega berättade om hur visan kom till. Setterlind tänkte på Jesus när han skrev visan. Jag har bara hört den sjungas av Lill Lindfors och inte tänkt i de banorna att den faktiskt helt klart kan sjungas till Gud! Alltså, jag känner mig oerhört stolt över mig själv också att jag tog tag i detta med att sjunga offentligt. Det var sååå länge sedan och jag har skjutit undan de tankarna alldeles för länge. Det är viktigt att ta de chanser man får.

Åkte ut i snöyran och kom hem med gosigaste filten...

Jag och min man var lite crazy i lördags. Jag var bara tvungen att åka hemifrån ett tag..ville kika in i Pellevävares fabriksbutik i Kinna. Kanske jag kunde hitta några goa handdukar till badrummet (vi fick ett par mysiga från grannen som tack en gång...och sen dess har jag velat åka till den butiken och kika).
För det första tog det sin tid att komma dit för det hade börjat snöa lagom till att vi satte oss i bilen och började åka. "Du är inte klok" tyckte K. "Åka iväg i detta vädret". Vi puttrade fram på stora vägen i 60 ungefär. Jag tror vi såg 4 bilar i diket under vår färd. Vi kom fram i alla fall och vilken rolig butik! Massor av gosiga morgonrockar, badlakan, tyger m.m. Det märks att vi bor i Tygriket! Bra priser.
SÅ fann vi den....denna gosiga filt. Vi var bara tvugna att kosta på oss den. Kan ha berott på att vi var lite frusna också. Mjuk och skön på båda sidor. Fleece och ullig mjuk bomull. Den kom till användning av hela familjen. Barna slängde av sig och lade sig under den direkt vi kom hem. Det blev en mysdag i sängen. Detta är lyx, jag vet. Det roligaste var ändå att K och jag åkte iväg själva i detta vinterlandskap, det är inte ofta vi gör nåt själva. Tacksam också att vi kom hem helskinnade med tanke på de bilar som hade hamnat i diket. 
Glöm inte bort att njuta och mysa nu allesamman. En avkopplande stund nu när det är så snöigt och kyligt ute kan vi kosta på oss!

Helt plötsligt ringer telefonen...

Ja, jag satt på min lediga dag i soffan och hade slumrat till framför morronprogramet på TV. Hade det bra. Skulle snart sätta mig vid datorn och skriva rent ett protokoll. DÅ, ringer mobilen och Okänt nummer visar sig på displayen.
"Va, vem kan det vara"???
"Hej jag heter....och jag ringer från Skolan och brevid mig sitter Lucas..."
Iskall känsla drar genom kroppen. Vi hade någon dag tidigare pratat om känslan av att få ett telefonsamtal och någon berättar i andra änden att en familjemedlem har skadat sig eller ännu värre...
Det visar sig att L har varit med och bevittnat när en kompis har ofrivilligt trillat så illa och slagit sig blodig. Ambulans har tillkallats. L var i chock. Han skulle träffa Skolsköterskan och prata om händelsen.
Jag blir faktiskt lite lite lättad...att L inte var skadad! Det var inte min son den här gången för det har hänt förrut att han har trillat illa.
Tur att jag är ledig så att jag kan åka ner till honom när han ska till skolsköterskan.
Hoppas att kompisen återhämtar sig.

Livet.

Vardagen visar snart sitt rätta jag...

En tanke slog mig idag. Jag vet egentligen inte varför men den dök ialla fall upp. Tanken handlade om det senaste föräldramötet och så tänkte jag en följdfråga - varför har vi föräldramöte? Har jag nåt jag vill framföra till lärarna så tar jag det direkt med dem. Det är det enklaste och snabbaste sättet att få något att bli gjort (om det nu blir det). Men självklart förstår jag att föräldramöte är ett bra sätt att få fram information till en stor grupp samtidigt och ge en chans för de vuxna att ställa frågor och reda ut diverse undringar.
MEN På detta föräldramötet så var, enligt mig, den största diskussionen kring: Huruvida barnen/eleverna i 1:an skulle ha med sig sina egna leksaker till skolan eller ej. (Är det inte en diskussion jag känner igen ifrån förskolans alla ålderssteg?) Bekymmer och elände!!! Jag satt och bet mig i läppen och tänkte för mig själv: Jag kan inte säga något för då kommer jag låta som en arg Tjurkäring!
Men är inte LÄRARNAS uppgift i skolan att utbilda och ge våra barn verktyg för att klara av de följande tuffa åren av studier! INTE att hålla reda på och utreda konflikter hos våra barn som gäller deras leksaker som kommit bort, glömts kvar eller gått sönder m.m.
Jo, enligt mig.
Jag upplevde i detta möte att föräldrarna la detta ansvar med att ta hand om barnens medhavda leksaker på Lärarna. Nej, vi föräldrar behöver skärpa till oss ordentligt med det största och bredaste skärp vi någonsin skådat! Mitt barn får ta med sig sin leksak ( som i detta fall har varit en trygghetssak) Men hon tar med det på egen risk d.v.s. hon ska ha klart för sig att leksaken kan komma bort, gå sönder eller glömmas kvar. Oavsett vad som drabbar leksaken så får hon ingen ny! Hon få börja ta ansvar för sin egendom!
På föräldramötet beslutades: Barnen får ha med sig leksak men på ett villkor att om det uppstår konflikt av olika slag så tar läraren hand om leksaken resten av dagen.
Ett ok beslut. Men jag irriterar mig mest över att flera föräldrar inte sätter gränser (slutar curla) hos sina barn, inte tar konflikter med sina barn eller tar skolan och barnens utbildning på större allvar.

Ha en skön (vår) dag.

Äntligen lite bilder från Jul/Nyårshelgen

 Jag måste bara visa hur vackert det kan bli när man gör ett pepparkakshus. Barnen var entusiastiska innan husväggarna m.m. skulle in i ugnen så jag fick motera det själv. SYNS att jag inte är en husbyggare...snarare en fuskbyggare...
Det doftar så gott när man kliver in i rummet där man har ett pepparkaks hus eller pepparkakor i granen, har ni tänkt på det?








Så här fint kan det faktiskt bli...när man tar med en bra mobilkamera men jag fick dock hålla på ett tag eftersom "slutaren" i kameran var lite långsam. Jag hittade snart rätta knycken....

 

Jamen visst, självklart fanns det tid att gå och fika när vi var i Kalmar. Det var ett tag sedan. På Kullzenska cafeét har de en god dajmbakelse men den var för tillfället slut. Personalen tyckte vi kunde ringa innan vi skulle besöka dem för att få veta om bakelsen skulle finnas där just den dagen.
???

Tog ett foto på damen som tydligen har någon slags relation med våningen, alltså för er som inte vet, Kullzenska cafeét finns i en gammal anrik våning med många små rum. Kanske ni förstår nu varför det är så speciellt att komma dit och fika.

Stickning pågår

Jag har kommit igång med min sockstickning. Stora gubben är frusen om fötterna och har valt ut ett garn som han tyckte var färggrant och bra. Nu är det bara att sticka....sockorna alltså! Det är inte helt enkelt alltid så det är tur att det finns virituell hjälp på nätet att få. Det var ju trots allt i syslöjden i småskolan som jag lärde mig sticka sockor. Den första sockan får bli lite si så där men det ser än så länge ut som en socka! I morgon är det dags att börja jobba efter den långa Jul och Nyårsledigheten.