fredag 16 mars 2012

Kärnfamilj

Det här begreppet kärnfamilj diskuterades idag på Malou. "Diskuterades" alltså, det var lite inlägg från tre gäster varav 2 stycken är homosexuella och en har två barn med två olika fäder och har en ny sambo. Det är klart man diskuterar kärnfamilj då. Diskussionen går endast åt ett å samma håll.

Kärnfamilj enligt Nationalencyklopedin:  man och kvinna förenade i äktenskap samt deras gemensamma biologiska eller adopterade barn. Makarna lever tillsammans i ett gemensamt hushåll. I dag betraktas även familjer där makarna inte är gifta men har gemensamma barn som ...

Familj kan man ha olika åsikter om, det kan vara dem som man umgås väldigt mycket med och som man kan lita på. Det kan givetvis vara blodsbanden som förenar en familj. m.m.
En kille i Malous program (för att återkomma till det) pratade om hur han hamnade i ett "gäng" och fick därigenom en familj med mycket starka band. Han kunde inte säga att han någonsin känt så starka band till någon som han kände till/i gänget. (Sorgligt i viss mån). Han berättade också, vilket var kontentan i själva intervjun tyckte jag: att han kom ur denna gängtillhörighet genom sin uppriktighet mot sig själv och de berörda, att han förstod att han mådde dåligt av tillhörigheten där. Han tog sig vidare i sitt liv och läste till läkare. Bra gjort måste jag säga. Läkare också.
Hur som helst, det är som Torsten Flinck så vackert sjunger: Jag reser mig igen! och det är ett budskap som är viktigt i dag. Res dig igen! Livet är inte slut! Det kan bara bli bättre!

Kärnfamiljen ja, det är den jag lever i just nu. Den är viktig, det är min åsikt. En mor och en far behöver alla barn. ALLA barn har rätt till det! Det intressanta var att Malou försökte få det att se ut som att den här mannen som varit med i ett Gäng, hade växt upp i trygga förhållanden med en varm mor. Javisst, det var bra. Men han hade ingen pappa som var närvarande visade det sig. Intressant iaktagelse. Det är ett mönster jag känner igen i från många liknande situationer där barn har hamnat snett i livet i unga år. Avsaknaden av en förälder. Nu alla ensamma föräldrar, ta inte det som att jag tycker ni är väderlösa och kommer att få kriminella barn. SÅ är det INTE. Men det är ändå en betraktelse jag gör.
Kram

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar